Snusslutarbloggen

Bloggen i människans tjänst

2005-03-25T19:01:00.000+01:00

Jag har nu varit absolut nikotinfri sedan jag slutade tvärt den 21 januari. Jag skrev lite glatt att "det här kan sluta hur som helst". Det har det också gjort. Jag har varit hjärtsjuk på akuten, jag har gråtit i veckor och varit apatisk och nere. Det har varit ett riktigt helvete!

Mycket värre än vad jag hade kunnat föreställa mig. Jag är glad att jag inte alls visste vad jag gav mig in i och glad (trots allt) att jag slutade tvärt.

När det var som svartast och jag började tvivla på mitt eget omdöme och vad jag vet om mig själv så ringde jag till sluta-röka-linjen. Det var riktigt smart faktiskt. Dom berättade att det jag kände var helt "normalt" och sen skällde dom lite på mig för att jag hade slutat så tvärt. Det är en stor omställning för kroppen. En dosa snus om dagen motsvarar ca 50-75 cigaretter...
Dom håller kontakten med mig och det är riktigt skönt att prata med dom. Dom vet vad det handlar om... Det visste inte min kompis som jag ringde när hon fyllde år. Som gammal snusare hade hon också lagt av (vi hade gjort detta ovetandes om varandra). Henne fick ambulansen hämta hemma... Hon tyckte att det var pinsamt. Hon är läkare...

De vänliga rösterna på sluta-röka-linjen berättade hur starkt beroendeframkallande niktotin är. Så här ser det ut ungefär:
Heroin
LSD
Nikotin
Amfetamin
Hasardspel
Cannabis
Alkohol
TV
Film

Rätt intressant faktiskt! Gissa om en rökande person vid en enarmad bandit är fast i ett beroende som är jobbigt att ta sig ut ur. Alla som har tänkt att spela poker på nätet ska nog tänka sig för en och annan gång också.

Varför bestämde jag mig att sluta och varför har jag klarat det? Jo, jag ville ha något att skriva om på en blogg och sen ville jag ju inte misslyckas offentligt, hehe. Så mycket skrivet blev det ju inte, men jag har tacksamt tagit emot glada tillrop och tips. TACK!

Så sagt och gjort, två dagar efter beslutet spände jag läppen och nu betraktar jag mig som nikotinfri!

Jag tackar bloggen för att jag plötsligt har blivit snusfri och genomlidigt alla plågor. Ingenting kommer att kunna få mig att ta till nikotin igen...

Nu slutar denna resa och kanske kommer nästa blogg att heta "Plattmagebloggen"
Tack och hej!

Jag är rörd till tårar

2005-03-01T19:02:00.000+01:00

Nu är det en månad sedan jag skrev i min blogg. Det är generalfel, jag vet. Men jag är så nere. Rent av deprimerad. Det gick så lätt tyckte jag och livet lekte... sen akuten men inga fel funna. I måndags gjorde jag arbets-EKG och väntar på svar.

Jag kan koncentrera mig hjälpligt igen men är PSYKISKT SKÖR. Precis så känns det. Jag har aldrig känt något liknande och tänkte att kanske ger hjärtinfarkter även psykiska besvär.

Familjen har varit på semester och jag gråter mitt i paradiset. Det har varit firmafest och jag har druckit för mycket och gjort bort mig... Är någon för snäll mot mig så gråter jag. Jag blev rörd till tårar när jag såg att det faktiskt fanns några därute om undrade hur jag har det. Ni är så gulliga och det känns härligt!

Eftersom jag är rädd att jag ska förlora fotfästet, ja så illa känns det faktiskt, så ringde jag idag till "sluta-röka-linjen". Jag har inte haft någon kontakt med nåt proffs men det var verkligen skönt att prata med någon som visste exakt vad det handlade om. Det är inte hjärtinfarkt utan troligen ångest som jag har känt. Att sluta tvärt som jag har gjort är en stor omställning för kroppen och abstinensen kan bli svår. Den är svår.

Jag har t ex försökt skilja mig från min man men han vill inte diskutera saken förrän jag är mig själv igen.

Men jag har inte intagit nikotin i någon form sedan den dagen jag satte ner foten och spände läppen! Tack alla som har stöttat mig!

Status
ekonomi: Sparat 1000 kr
hälsa: Deprimerad och psykiskt skör. Det gör ont i bröstet och jag får svårt att andas.
under läppen: Örtsnus pepper
Övrigt: fortfarande gift och fast anställd

Tillbaka från de döda

2005-02-03T19:21:00.000+01:00

Inte har jag hållit vad jag lovat. Det är viktigt säjer mina barn!

Kort om min resa genom akuten och intagningsavdelningen. Bröstsmärtor - ringde sjukvårdsupplysningen. Berättade att jag slutat snusa men det brydde dom sig inte om. Min snälla kollega körde in mig till akuten och eftersom jag inte är purung och har hjärtinfarkter i släkten så fick jag gå igenom hela programmet...

Utsläppt utan att vara död är jag nu tillbaka till jobbet. Det gör fortfarande ont i bröstet och det får det inte göra säger dom på akuten men kan dom inte hitta nåt så tänker jag inte sitta hos dom och göra ingenting. Så det får nog hända nåt ytterligare innan jag tar deras tjänster i anspråk.

Nu har jag jobbat idag och det var lite plågsamt för det gör ont i bröstet. Jag är mycket tveksam till om det har med snusningen att göra. Ingen på lasarettet fäste någon uppmärksamhet på snuset så då gör inte jag det heller...

Alla abstinensbesvär är borta. Nästan. Min elvaåring tycker att jag är en skrikande kärring. (Titta på din vänsterhand om du är gift - där har du en riktig kärring)

Inte okoncentrerad, sug bara ibland men det avhjälpes med örtsnuset. Yeeeees!
Jag har inte fuskat en enda gång! Hedersord!!!!!

status:
ekonomi: sparat 375 kr
humör: ok tycker jag själv
fysik: trött och ont i bröstet
övrigt: var det inte värre?

Dag 7: Akuten

2005-01-28T17:49:00.000+01:00

Nu tror du att jag försöker göra det hela mer dramatiskt och intressant. Men jag lovar, det är sant. Jag är just hemkommen efter 1,5 dygn på akuten. Jag var tidigare lugn och fin men är just nu svinsur eftersom två rätt långa inlägg på bloggen har försvunnit ut i cyberrymden eftersom blogger inte behagat svälja. RRRRRRRRRRRRRRR
Ena armen är domnad och jag måste lugna ner mig så jag återkommer imorgon.

Utan snus i fyra dagar försmäktar jag på denna ö

2005-01-25T14:03:00.000+01:00

Nu är det faktiskt 4 och en halv dag! Jag är helt vimsig men det funkar rätt bra ändå. EXTREMT okoncentrerad och känner mig nästa berusad och okontrollerad. Mycket märkligt. Det som inte är så märkligt, men hemskt är +1 kg på fyra dagar. Utan att jag egentligen ätit så jättemycket mer...

Fyran eller femman eller vad det är ni håller på med bloggvärlden.

Ekonomi: sparat 100 kr
Vikt: upp 1 kg
Humör: stundtals hysteriskt
Under läppen: örtblandning

Lessen och apatisk

2005-01-23T13:55:00.000+01:00

Nu är livet för djävligt. Vill bara sitta och göra ingenting. Helt apatisk. Solen skiner. Å så läser jag att i morgon är det STORA depparedagen. Fy. Det enda som piggar upp lite är faktiskt att jag fortfarande tänker på sex.. en helt oväntad effekt av nikotinfrånvaron. I morgon ska jag sitta hela dagen på tåg och deppa. Kan ju alltid fantisera lite om männen runt omkring mig. Orkar inte skriva mer idag. Magen pajade igår efter pizzan.

Ett dygn utan snus

2005-01-22T13:27:00.000+01:00

Nu har det gått drygt ett dygn sedan jag gjorde mig av med alla dosor. Icke snusare (eller dom som bara fuskar lite då och då) tycker nog att jag är heldum som tycker att det är intressant att rapportera efter så kort tid. För mig som har haft ett mycket högt och STÄNDIGT flöde av nikotin till kroppen så är detta en förändring som känns helt osäker.

Gårdagen gick förhållandevis bra. Konstig känsla i bröstet på förmiddagen men eftermiddagen gick bra. Hade örtsnus hela dagen och var lugn och fin ända till jag kom hem...
Jag kände sådan ilska som jag inte har upplevt tidigare. Till saken hör att jag har PMS och det kan fläkta rätt bra i gardinerna när homonerna svallar. Men detta... det var något helt annat. Jag var inte ens lessen när jag hade skällt ut nåt barn eller nån man. JAG VILLE SKRIKA, BRÅKA, SÅRA och LEVA RÖVARE!!! Det låter ju inte klokt. JAg älskar man och barnen! Men jag har ingen självkontroll utöver det faktum att jag inte ska ta snus...
Sov bra och drömde som bara den. Tycker att det är roligt att försöka komma ihåg vad jag har drömt och fundera över vad de kan vilja säja mig. Inatt drömde jag om sex... inte så vanligt och då dyker ju frågan upp direkt om mindre nikotin är bra ur sexsynpunkt. Och det verkar det som. Va kul! Nåt att se fram emot!
Förmiddagen har gått i ilskans tecken och barnen och hunden har sån respekt... maken tycker att va´ fan - ta en snus!
Nej!!!!!

Antalet kvinnor som snusar ökar snabbt

2005-01-21T13:56:00.000+01:00

Det var väl det man kunde tro - arbetet för att öka marknadsandelarna bland kvinnor ger äntligen utdelning. Fler och fler unga kvinnor börjar snusa.

Gör inte det tjejer! Det är ett helvete att sluta. Det är bortkastade pengar. Tro mig jag har kastat minst 230 000 kr till Swedish Match. Tänk vad kul jag kunde ha haft för dom pengarna!!!

Nu har jag varit snusfri i 6 timmar (om man inte räknar med nattens sömn då jag inte brukar snusa) och känner mig ganska normal. Händerna gör dock ofrivilliga rörelser och letar med jämna mellanrum efter dosan.

Undra hur lång halveringstiden är på nikotin? När är jag "ren" igen. Ska kolla det.

Två timmar utan snus

2005-01-21T08:43:00.000+01:00

Hjärtat bankar konstigt och jag känner mig jättekonstig. Suget kommer i vågor men jag har överhuvudtaget inget snus på mig så jag kan inte bara stoppa in en pris. I vanliga fall har jag så här dags på dan avverkat ca 4 prillor... Nu har jag har en nikotinfri pris under läppen. (detta är ingen reklamplats för dom) Frågan är ju ska man bryta vanan att ha pris under läppen och få nikotin på annat sätt eller ska man avgifta kroppen från nikotin och gå omkring med vad det vara månde under läppen? Jag har valt det sistnämnda.
Usch vad jag känner mig konstig i bröstet.

Dan före dan

2005-01-20T19:57:00.000+01:00

Redan när jag vaknade var min första tanke - detta är den sista uppvaknarsnusen jag får ta. Efter åratal av snus för att vakna till så undrar man hur det ska bli i morgon.

Jag har letat igenom jackfickor (på samma sätt som jag gör desperat om jag är utan) för att hitta kvarglömda dosor. Slänga slänga. Gratisprover från svägerskan - slänga.

Eftersom jag inte vet när jag har kommit över KRIGET och under den tiden inte vågar dricka alkohol så halade jag fram en present från min kompis. Vitt vin till maten - och det är bara torsdag! Bäva månde någon - men detta är en krissituation. Det är också ett sätt att fira av en gammal god vän. En som alltid lugnar, en som alltid piggar upp och en som kan reta och skapa uppmärksamhet till bäraren.

Jag har under årens lopp inte kunnat låta bli att i sammanhang där det är SÅÅ fel att vara kvinna och snusa, hala upp dosan och demonstrativt stoppa en pris under läppen. Det kan skaka om en hel del. Kul, men vad säger det om mig? Någon beteendevetare i cyberrymden?

Det är med skräckblandad förtjusning som jag avslutar mitt snusliv med en flaska gott franskt vitt vin (129 kr - är det fest så är det - det gäller att fira slutet på mitt "knarkarliv").

Jag måste repetera några anledningar till att sluta:
- det kostar mig 25 kr per dag (skall noga ackumuleras framöver)
- man blir brun i mungipan (jag kör portion så jag klarar tänderna)
- jag får hicka
- jag får sura uppstötningar
- jag har ett snushål i munnen
- jag letar jämt efter dosor
- jag lägger in ut in ut in ut - tjatigt
- magen tar stryk
- munhålecancer?
- hängbuk
- mamma tycker inte om det
- ingen annan tycker om det heller
- jag tycker att det är fel på ett filosofiskt plan... skall jag inte kunna styra MITT liv

Uppladdningen har börjat...

2005-01-19T15:57:00.000+01:00

På fredag är det dags. Nu eller aldrig. Det kom som en uppenbarelse i morse. "Du ska ha en snusslutarblogg. Gör det som en dagbok så kommer du att skämmas ihjäl om du inte klarar det".

Jag är rädd! Hur kommer kroppen att reagera? Hur kommer psyket att reagera? Jag har surfat runt lite och pratat med folk runt omkring mig. Sluta tvärt eller trappa ner?

Stefan Tunedal skriver på sin hemsida att det är ett KRIG. Han har också ett antal goda råd som jag ska följa, t ex ingen alkohol. Jag är säker på att omdömet kommer att svika då och suget blir för starkt.

Jag kan också läsa att det inte är svårare att sluta snusa än att sluta röka. Bullshit! Det var inga problem att sluta röka. Det gjorde jag för 20 år sedan. Det är bara att börja snusa...

Jag läser vidare att jag kan räkna med att gå upp 2,8 kilo. Det är inte läge för det just nu när jag just har ätit tillbaka de 8 kg som jag tappade förra våren med hjälp av Viktväktarna. Men hunden ska få sig en omgång. Det blir långa promenader för att hålla kalorierna i schack. Blodtrycket förväntas också gå ner. Det är inte heller bra - det är för lågt redan. Så himla många positiva effekter är inte att vänta.

Men jag är trött på att varje dag betala ca 25 kr till Swedish Match och att hela tiden leta efter dosor och drabbas av panik om jag inte har snus hemma i tillräcklig mängd. Jag är också trött på att få hicka i tid och otid, folk tror ju att jag är full.

Barnen tycker att det är pinsamt och maken tycker inte om att pussa på mig när jag har snus inne (vilket jag oftast har...). Man får hängbuk, det är jag ett levande exempel på!

Fortsättning följer. (hjälp vad har jag gett mig in på)