Bloggen i människans tjänst

Jag har nu varit absolut nikotinfri sedan jag slutade tvärt den 21 januari. Jag skrev lite glatt att "det här kan sluta hur som helst". Det har det också gjort. Jag har varit hjärtsjuk på akuten, jag har gråtit i veckor och varit apatisk och nere. Det har varit ett riktigt helvete!

Mycket värre än vad jag hade kunnat föreställa mig. Jag är glad att jag inte alls visste vad jag gav mig in i och glad (trots allt) att jag slutade tvärt.

När det var som svartast och jag började tvivla på mitt eget omdöme och vad jag vet om mig själv så ringde jag till sluta-röka-linjen. Det var riktigt smart faktiskt. Dom berättade att det jag kände var helt "normalt" och sen skällde dom lite på mig för att jag hade slutat så tvärt. Det är en stor omställning för kroppen. En dosa snus om dagen motsvarar ca 50-75 cigaretter...
Dom håller kontakten med mig och det är riktigt skönt att prata med dom. Dom vet vad det handlar om... Det visste inte min kompis som jag ringde när hon fyllde år. Som gammal snusare hade hon också lagt av (vi hade gjort detta ovetandes om varandra). Henne fick ambulansen hämta hemma... Hon tyckte att det var pinsamt. Hon är läkare...

De vänliga rösterna på sluta-röka-linjen berättade hur starkt beroendeframkallande niktotin är. Så här ser det ut ungefär:
Heroin
LSD
Nikotin
Amfetamin
Hasardspel
Cannabis
Alkohol
TV
Film

Rätt intressant faktiskt! Gissa om en rökande person vid en enarmad bandit är fast i ett beroende som är jobbigt att ta sig ut ur. Alla som har tänkt att spela poker på nätet ska nog tänka sig för en och annan gång också.

Varför bestämde jag mig att sluta och varför har jag klarat det? Jo, jag ville ha något att skriva om på en blogg och sen ville jag ju inte misslyckas offentligt, hehe. Så mycket skrivet blev det ju inte, men jag har tacksamt tagit emot glada tillrop och tips. TACK!

Så sagt och gjort, två dagar efter beslutet spände jag läppen och nu betraktar jag mig som nikotinfri!

Jag tackar bloggen för att jag plötsligt har blivit snusfri och genomlidigt alla plågor. Ingenting kommer att kunna få mig att ta till nikotin igen...

Nu slutar denna resa och kanske kommer nästa blogg att heta "Plattmagebloggen"
Tack och hej!

Jag är rörd till tårar

Nu är det en månad sedan jag skrev i min blogg. Det är generalfel, jag vet. Men jag är så nere. Rent av deprimerad. Det gick så lätt tyckte jag och livet lekte... sen akuten men inga fel funna. I måndags gjorde jag arbets-EKG och väntar på svar.

Jag kan koncentrera mig hjälpligt igen men är PSYKISKT SKÖR. Precis så känns det. Jag har aldrig känt något liknande och tänkte att kanske ger hjärtinfarkter även psykiska besvär.

Familjen har varit på semester och jag gråter mitt i paradiset. Det har varit firmafest och jag har druckit för mycket och gjort bort mig... Är någon för snäll mot mig så gråter jag. Jag blev rörd till tårar när jag såg att det faktiskt fanns några därute om undrade hur jag har det. Ni är så gulliga och det känns härligt!

Eftersom jag är rädd att jag ska förlora fotfästet, ja så illa känns det faktiskt, så ringde jag idag till "sluta-röka-linjen". Jag har inte haft någon kontakt med nåt proffs men det var verkligen skönt att prata med någon som visste exakt vad det handlade om. Det är inte hjärtinfarkt utan troligen ångest som jag har känt. Att sluta tvärt som jag har gjort är en stor omställning för kroppen och abstinensen kan bli svår. Den är svår.

Jag har t ex försökt skilja mig från min man men han vill inte diskutera saken förrän jag är mig själv igen.

Men jag har inte intagit nikotin i någon form sedan den dagen jag satte ner foten och spände läppen! Tack alla som har stöttat mig!

Status
ekonomi: Sparat 1000 kr
hälsa: Deprimerad och psykiskt skör. Det gör ont i bröstet och jag får svårt att andas.
under läppen: Örtsnus pepper
Övrigt: fortfarande gift och fast anställd

Tillbaka från de döda

Inte har jag hållit vad jag lovat. Det är viktigt säjer mina barn!

Kort om min resa genom akuten och intagningsavdelningen. Bröstsmärtor - ringde sjukvårdsupplysningen. Berättade att jag slutat snusa men det brydde dom sig inte om. Min snälla kollega körde in mig till akuten och eftersom jag inte är purung och har hjärtinfarkter i släkten så fick jag gå igenom hela programmet...

Utsläppt utan att vara död är jag nu tillbaka till jobbet. Det gör fortfarande ont i bröstet och det får det inte göra säger dom på akuten men kan dom inte hitta nåt så tänker jag inte sitta hos dom och göra ingenting. Så det får nog hända nåt ytterligare innan jag tar deras tjänster i anspråk.

Nu har jag jobbat idag och det var lite plågsamt för det gör ont i bröstet. Jag är mycket tveksam till om det har med snusningen att göra. Ingen på lasarettet fäste någon uppmärksamhet på snuset så då gör inte jag det heller...

Alla abstinensbesvär är borta. Nästan. Min elvaåring tycker att jag är en skrikande kärring. (Titta på din vänsterhand om du är gift - där har du en riktig kärring)

Inte okoncentrerad, sug bara ibland men det avhjälpes med örtsnuset. Yeeeees!
Jag har inte fuskat en enda gång! Hedersord!!!!!

status:
ekonomi: sparat 375 kr
humör: ok tycker jag själv
fysik: trött och ont i bröstet
övrigt: var det inte värre?

Dag 7: Akuten

Nu tror du att jag försöker göra det hela mer dramatiskt och intressant. Men jag lovar, det är sant. Jag är just hemkommen efter 1,5 dygn på akuten. Jag var tidigare lugn och fin men är just nu svinsur eftersom två rätt långa inlägg på bloggen har försvunnit ut i cyberrymden eftersom blogger inte behagat svälja. RRRRRRRRRRRRRRR
Ena armen är domnad och jag måste lugna ner mig så jag återkommer imorgon.

Utan snus i fyra dagar försmäktar jag på denna ö

Nu är det faktiskt 4 och en halv dag! Jag är helt vimsig men det funkar rätt bra ändå. EXTREMT okoncentrerad och känner mig nästa berusad och okontrollerad. Mycket märkligt. Det som inte är så märkligt, men hemskt är +1 kg på fyra dagar. Utan att jag egentligen ätit så jättemycket mer...

Fyran eller femman eller vad det är ni håller på med bloggvärlden.

Ekonomi: sparat 100 kr
Vikt: upp 1 kg
Humör: stundtals hysteriskt
Under läppen: örtblandning

Lessen och apatisk

Nu är livet för djävligt. Vill bara sitta och göra ingenting. Helt apatisk. Solen skiner. Å så läser jag att i morgon är det STORA depparedagen. Fy. Det enda som piggar upp lite är faktiskt att jag fortfarande tänker på sex.. en helt oväntad effekt av nikotinfrånvaron. I morgon ska jag sitta hela dagen på tåg och deppa. Kan ju alltid fantisera lite om männen runt omkring mig. Orkar inte skriva mer idag. Magen pajade igår efter pizzan.

Ett dygn utan snus

Nu har det gått drygt ett dygn sedan jag gjorde mig av med alla dosor. Icke snusare (eller dom som bara fuskar lite då och då) tycker nog att jag är heldum som tycker att det är intressant att rapportera efter så kort tid. För mig som har haft ett mycket högt och STÄNDIGT flöde av nikotin till kroppen så är detta en förändring som känns helt osäker.

Gårdagen gick förhållandevis bra. Konstig känsla i bröstet på förmiddagen men eftermiddagen gick bra. Hade örtsnus hela dagen och var lugn och fin ända till jag kom hem...
Jag kände sådan ilska som jag inte har upplevt tidigare. Till saken hör att jag har PMS och det kan fläkta rätt bra i gardinerna när homonerna svallar. Men detta... det var något helt annat. Jag var inte ens lessen när jag hade skällt ut nåt barn eller nån man. JAG VILLE SKRIKA, BRÅKA, SÅRA och LEVA RÖVARE!!! Det låter ju inte klokt. JAg älskar man och barnen! Men jag har ingen självkontroll utöver det faktum att jag inte ska ta snus...
Sov bra och drömde som bara den. Tycker att det är roligt att försöka komma ihåg vad jag har drömt och fundera över vad de kan vilja säja mig. Inatt drömde jag om sex... inte så vanligt och då dyker ju frågan upp direkt om mindre nikotin är bra ur sexsynpunkt. Och det verkar det som. Va kul! Nåt att se fram emot!
Förmiddagen har gått i ilskans tecken och barnen och hunden har sån respekt... maken tycker att va´ fan - ta en snus!
Nej!!!!!